29 Juni
Imorgon är dagen jag både längtat efter och hoppats aldrig skulle komma, imorgon åker jag hem till Sverige igen.
Anledningen till att jag inte uppdaterat något är helt enkelt att jag haft fullt upp, både här i Cincinnati och på semestern med familjen. De kom ju hit ungefär en dag försenade och utan baggage, men det viktigaste var ju iallafall att de kom! Jag visade runt dem lite i Cincinnati, downtown, de fick se min skola osv. Sedan bar det av till underbara Florida! Vi spenderade först en vecka i Fort Myers där vi hade hyrt ett jättefint hus med privat pool och grejer, vi slappade mest och spenderade dagarna vid poolen eller stranden. Efter veckan där begav vi oss med bil ner till Florida Keys, och vi åkte ända ned till USAs sydligaste spets; Key West, som var otroligt vackert. I Key Largo fick jag göra något som alltid varit min dröm - simma med delfiner! Hur kul som helst, så söta var de! Efter Key West åkte vi vidare till Miami, där vi bodde på Miami beach. Låg på stranden och chillade och ut på stan på kvällen. Under hela resan var det helt sjukt varmt!! I Miami skilldes vi åt då alla utom jag skulle till New York i två dagar, jag blev tvungen att åka tillbaka till Cincinnati, med mellanlandning i Atlanta. För jag måste gå på något avslutningscamp imorgon, och sedan åka på bussen med alla andra till New York.
Min sista dag i Cincinnati var späckad, och jag har nog aldrig sagt hejdå till så många människor på så kort tid förut - och det var hemskt. Imorses åt jag frukost med Ali, och sedan gick jag med henne till kyrkan för sista gången. Efter det kom Elizabeth dit och jag blev tvungen att säga hejdå till de båda när Diana och Kenny kom och hämtade mig. Vi åkte sedan på ett reds game, baseball. Kenny hade VIP biljetter så det var gratis mat och dricka, åt ingenting dock för jag var alldeles för depp. Efter det åkte jag och Diana till Linda i Madeira och jag sa hejdå till henne, och lämnade en present som mamma och pappa tog med från Sverige, sedan körde Diana hem mig till Cassie. Vi åkte till Robs graduation party så jag fick chans att säga hejdå till alla mina vänner på Madeira, vilket var joooobbigt. Hem och packa, äta, packa, äta, lipa, lipa.. och allt sånt. Även nickyboy svängde förbi och sa hejdå. Kommer sakna alla så fruktansvärt mycket!!
Det här året har varit det bästa, mest spännande, roligaste, underbaraste, lärorikaste, jobbigaste, svåraste året i mitt liv hittills. Jag har upplevt så sjukt mycket som jag aldrig någonsin kommer kunna förklara för någon, och även om jag inte verkar annorlunda för er kanske så har jag ändrats så otroligt mycket. Jag har verkligen fått nya perspektiv att se på saker, jag har lärt mig tusen gånger mer saker här än vad jag skulle gjort om jag valt att stanna hemma det här året. Det har varit underbart, helt jävla underbart och jag ångrar inte en sekund. Jag skulle göra om det igen, tusen gånger om. Imorgon bitti bär det av mot New York. tack och lov så finns Clara med på bussen. Även om vi bara känt varandra sedan augusti (känner myyyycket längre) så är hon förmodligen den människa som förstår mig bäst just nu. Vi har gått igenom, ungefär, samma saker, och vi behöver inte förklara allt för den andra, hon vet hur jag haft det, vad jag upplevt, hur jag ändrats, för hon har haft det på samma sätt. Utan henne skulle det här året inte blivit så här bra! Så imorgon bär det av hemåt, flyget lyfter från JFK någon gång på tisdag och jag förväntas landa i Sverige på onsdag runt 12 tror jag.
TACK alla som har följt mig under det här året!! KRAM!!
Anledningen till att jag inte uppdaterat något är helt enkelt att jag haft fullt upp, både här i Cincinnati och på semestern med familjen. De kom ju hit ungefär en dag försenade och utan baggage, men det viktigaste var ju iallafall att de kom! Jag visade runt dem lite i Cincinnati, downtown, de fick se min skola osv. Sedan bar det av till underbara Florida! Vi spenderade först en vecka i Fort Myers där vi hade hyrt ett jättefint hus med privat pool och grejer, vi slappade mest och spenderade dagarna vid poolen eller stranden. Efter veckan där begav vi oss med bil ner till Florida Keys, och vi åkte ända ned till USAs sydligaste spets; Key West, som var otroligt vackert. I Key Largo fick jag göra något som alltid varit min dröm - simma med delfiner! Hur kul som helst, så söta var de! Efter Key West åkte vi vidare till Miami, där vi bodde på Miami beach. Låg på stranden och chillade och ut på stan på kvällen. Under hela resan var det helt sjukt varmt!! I Miami skilldes vi åt då alla utom jag skulle till New York i två dagar, jag blev tvungen att åka tillbaka till Cincinnati, med mellanlandning i Atlanta. För jag måste gå på något avslutningscamp imorgon, och sedan åka på bussen med alla andra till New York.
Min sista dag i Cincinnati var späckad, och jag har nog aldrig sagt hejdå till så många människor på så kort tid förut - och det var hemskt. Imorses åt jag frukost med Ali, och sedan gick jag med henne till kyrkan för sista gången. Efter det kom Elizabeth dit och jag blev tvungen att säga hejdå till de båda när Diana och Kenny kom och hämtade mig. Vi åkte sedan på ett reds game, baseball. Kenny hade VIP biljetter så det var gratis mat och dricka, åt ingenting dock för jag var alldeles för depp. Efter det åkte jag och Diana till Linda i Madeira och jag sa hejdå till henne, och lämnade en present som mamma och pappa tog med från Sverige, sedan körde Diana hem mig till Cassie. Vi åkte till Robs graduation party så jag fick chans att säga hejdå till alla mina vänner på Madeira, vilket var joooobbigt. Hem och packa, äta, packa, äta, lipa, lipa.. och allt sånt. Även nickyboy svängde förbi och sa hejdå. Kommer sakna alla så fruktansvärt mycket!!
Det här året har varit det bästa, mest spännande, roligaste, underbaraste, lärorikaste, jobbigaste, svåraste året i mitt liv hittills. Jag har upplevt så sjukt mycket som jag aldrig någonsin kommer kunna förklara för någon, och även om jag inte verkar annorlunda för er kanske så har jag ändrats så otroligt mycket. Jag har verkligen fått nya perspektiv att se på saker, jag har lärt mig tusen gånger mer saker här än vad jag skulle gjort om jag valt att stanna hemma det här året. Det har varit underbart, helt jävla underbart och jag ångrar inte en sekund. Jag skulle göra om det igen, tusen gånger om. Imorgon bitti bär det av mot New York. tack och lov så finns Clara med på bussen. Även om vi bara känt varandra sedan augusti (känner myyyycket längre) så är hon förmodligen den människa som förstår mig bäst just nu. Vi har gått igenom, ungefär, samma saker, och vi behöver inte förklara allt för den andra, hon vet hur jag haft det, vad jag upplevt, hur jag ändrats, för hon har haft det på samma sätt. Utan henne skulle det här året inte blivit så här bra! Så imorgon bär det av hemåt, flyget lyfter från JFK någon gång på tisdag och jag förväntas landa i Sverige på onsdag runt 12 tror jag.
TACK alla som har följt mig under det här året!! KRAM!!
Kommentarer
Postat av: Helena Waldenström
Jag tror aldrig att jag har sagt hej här i bloggen - men hej! här är jag :) jag har följt din blogg sedan starten och avundas ditt mod litegrann. Ha det fint i trean! Kram!
Postat av: Maja
Åh Lotta, känns helt sjukt att du är hemma i lilla Sverige om mindre än ett dygn! Längtar tills på lördag när jag får träffa dig igen:) Puss så länge och flyg säkert! <3
Postat av: Holman
KOM HEM NU!!!!!!! Hör av dig när du har tid och orkar, jag kan tänka mig att du ska träffa hanna först, men sedan så ska jag allt kidnappa dig ;)
Postat av: Mormor
Älskade Lotta, vad det ska bli undebart att få träffa dig och ge dig en jättekram och din kusin Maja åxå
förresten så fick jag ett bildmail från din mamma, men jag har inte någon fotokamera, så säg till henne att jag vill se den på ´datorn
Trackback